Igår hade jag besök av elever från Textillinjen på Bäckedals Folkhögskola.
Dom brukar komma till mig varje höst och klippa får för att dels få träffa och röra ett får och så klart klippa ett får. Dom klipper med handsax så resultatet blir lite sisådär MEN vad gör det, jag är med och bidrar till att eleverna får klämma och känna på ull och kanske fattar ett stort intresse för ull. Jag visar dom mina garner och mina skinn.
Det känns så bra att kunna ge tillbaka till Bäckedal eftersom det var skolan där jag hittade hem, det var hantverk med ull som var livet. Det var det jag skulle syssla med, sen att drömmen om att skaffa får slog in var ju bara ett extra plus. Dagen då mina får kom hem till gården så hade jag ”träffat” 10 får vid olika tillfällen MEN det var kärlek vid första ögonkastet och jag har inte ångrat mig en sekund sen dess (förutom när dom rymmer och inte vill komma när jag ropar på dom ;-)).
Det var 25 år sen jag upptäckte ull och jag hoppas att jag kan hålla på i minst 25 år till med detta underbara material och träffa alla ullnördiga människor.
Ha en trevlig helg så hoppas jag att vi ses nästa helg i Dala-Floda.
**Birre